Kampsportsförbud

Idag har jag varit på sjukhuset igen.
Det var dags för den första kontrollen för om min kropp klarar medicineringen.
Svaret var nja. Blir antagligen tvungen att trappa ner ytterligare på medicien om en månad förutom den planerade ner trappningen om 1 vecka. Fast denna gången kommer min kropp börja bråka på riktigt så hon. Fast det är helt normalt. Hon sa att allt jag upplevt hittills är normalt. Men att jag har väldigt mycket av biverkningarna. typ alla.

Största anledningen till att jag inte får fortsätta med medicinen i så hög dos är att jag är aggressiv inombords. Det är en ganska farlig bieffekt sa hon. Jag sa att jag är itne rädd för att jag kommer hoppa på någon, man jag är rädd för vad jag skulle göra om någon hoppade på mig på stan. Hon tyckte jag skulle prata om det för mina vänner så att de inte berättar om saker som någon gjort mot dem mm som kan göra mig arg. Hon tyckter inte heller jag ska äta så mycket godis som jag börjat göra. Jag borde inte dricka någon alkohol alls. fast det är inget förbud sa hon, men är man sjuk så ska man vara nykter tyckte hon.

Ni som känner mig vet jag att jag gillar saker som smakar eller doftar. Allt från viner, ostar, konjak mm. Med denna medicinen har allt blivit 7 resor värre typ. Ett glas luftat rödvin luktar helt himmelskt tycker jag nu. Läkaren bara skakade på huvudet. "Du måste förstå att du är sjuk,"

Jag har ju väldigt stora sömnproblem. Så nu måste jag ställa klockan på 8:00 och ta min medicin. Då kommer jag inte somna sen igen trodde hon och jag kommer då bli tröttare på kvällen. Visst hon har kanske rätt. Hon sa även att jag ska tänka 2 ggr innan jag gör några stora inköp för att man får  köpmani av min medicin. Hon har haft patienter med min medicin som tagit stora lån och anordnat stora rockkonserter och sedan blivit skuldsatta över öronen. Hon frågade om hon skulle sjukskriva mig och jag svarade nej. Folk missbrukar det så mycket att det blivit ett skällsord att vara sjukskriven sa jag. Jag sa även att jag haft problem men att få läkarna att tro på mig när jag sagt att jag var sjuk så om jag säger att jag är sjuk utan att vilja sjukskrivas så tror de nog på mig mer.

Jag måste boka tid hos ögonläkaren igen och kolla upp min migrän. Efter att hon tittat på blåmärkerna på min kropp som trots att de är 1.5 vecka gamla lyser som att de är helt nygjorda gav hon mig totalt kampsportsförbud under min sjukdomsperiod. Shit jag ska nog lägga upp en bild på mina blåmärken snart. Jag får dem jätte lätt och de blir stora och helt svarta typ. Att sparras med Abby på fyllan och bli inkastad i en högtalare var visst ingen bra sak.

Jag glömde ju naturligtvis att nämna att jag haft ont i örat, men det spelar nog ingen roll nu för nu har jag ju inte ont längre.

Jag frågade om det var helt säkert att jag hade sarkoidos och hon svarade, Ja bronskopin och datortomografin visar att du har det.

Sen var jag tvungen att ställa frågan. "Finns det någon risk att jag dör?" 
Jag sa även att jag läst att risken att dö när man har mina symptom är 5-10%
Hon svarade så här:

Det är vanligare att svarta får denna sjukdomen, Ingen vet  varför. Det drabbar särskilt svarta om lever i västerländska länder och mulatter. Det är samma med diabetes. Svarta har lättare att gå upp i vikt och få diabetes än vita. fast det gäller bara i västvärlden, i afrika är det inte vanligare med övervikt eller diabetes. Hon sa att i tex usa så är det väldigt många som inte har någon sjukförsäkring så de får ingen vård när de blir sjuka. Det går heller inte att jämföra usa med sverige. 

Hon märkte att jag blev irriterad på att hon inte svarade så hon fortsatte.

Visst din sjukdom är dödlig, och den drabbar personer med afrikanskt ursprung hårdare, men du får ju vård nu. Det var hennes svar.
Hon menar kanske att den är 5-10% dödlig i usa om man inte får vård. Men att den siffran är lägre i sverige och att när man får vård blir man frisk. Jag vet inte riktigt vad hon menade. men nästa månad ska jag på lungröntgen igen och kolla om medicinen förbättrat något. OM man inte blir bättre på 13 veckor är risken liten att man blir bättre. Nu har det snart gått 8 veckor. Jag behövde bara lämna 2 rör med blod idag, hur smidigt som helst, en för forskning av min sjukdom och en för att kolla blodsockret.

Har lungorna blivit bättre måste jag nog trappa ner medicinen igen pga att jag drabbats så hårt av biverkningarna.

Hon sa även att jag ser frisk ut och verkar må bra psykiskt och det gör jag. Jag mår bättre än någonsin svarade jag. Det är en effekt medicinen ger sa hon då.

Jag känner förtroende för min läkare. Hon är specialist på thorax lungmottagning. Hon lyssnar på mig och förstår mig. Det var nog bra att jag blev sjuk i Stockholm. Här är läkarna duktiga.

Hoppas att lungröntgen blir vid globen igen. Det är de trevligaste människorna jag träffat. Särskilt den snygga asiatiska tjejen i receptionen som bjuder på godis när man skriver in sig. Vill man vinna mitt hjärta bjuder man mig på godis helt enkelt.

Kommentarer
Postat av: suss

Gissa 3 ggr om jag skulle explodera!! Nu pratar vi om att kasta tallrikar, så arg hade jag blivit=) Det räckte att jag läste det så började det krypa i mig, på riktigt, hahah..vad händer med mig??? Hjäääälp=)

2008-10-22 @ 18:54:24
URL: http://rocknroses.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0