Frillo

Fucking jävla skit dag tänkte jag när jag gick från Mariatorget mot Södra station för att ta pendeln till Flemingsberg där Karolinska ligger. Jag är absolut ingen vintermänniska. Jag gillar skidor. Snowboard mm. Jag gillar vinter aktiviteter överhuvudtaget faktiskt. Visst låter det konstigt när jag säger att jag inte är en vintermänniska då? Men så är det. För oftast så gör man inte någon av dessa aktiviteter på vintern utan det som vintern innebär är, lång tid för att klä på sig och klä av sig. Förkylningar. Kalla fötter. blöta kläder i hallen. Slaska, gägga och grus runt skostället. Slaskig och gäckig hund som behöver duschas och torkas. Dyra inköp av senaste vinterkläderna. Kängor som behöver torkas. Halka. Skrapa isiga rutor. Sitta och huttra i en igen immad bil. Kalla fingrar och fötter. och man ser solen alldeles för sällan.

Hatar vintern ibland.

Kom fram till Karolinska. Pratade lite med tjejerna i Info luckan om högkostnads kort. Jag har tagit sjukhus räkningarna på faktura varje gång och aldrig stämplat kortet. De förklarade för mig att jag kan printa ut alla betalningar och visa för dem så får jag stämplarna i efterhand. Man får t o m tillbaks pengar tror jag om man kommit över 1800 tror jag det var. Jag måste ju vara uppe i det dubbla. Det var en bra nyhet. Jag har varit för sjuk för att krångla med det förut. Jag tar det nästa gång tänkte jag hela tiden. GIck till hissen som ligger i närheten av infon. Entren ligger på plan 5 röntgen ligger på plan 4

Kom ner på röntgen typ 30 minuter för tidigt. Fick komma in direkt iallafall. Det var ingen kö alls idag. Fick ta av mig på överkroppen. Binda upp håret så det inte hänger ner och ta 2 bilder som vanligt. Börjar bli rutin på det nu. Hann ju knappt reagera förrän det  var klart och sen tog jag på mig kläderna igen, fixade till håret och tog hissen upp till 8:e våningen. Ingen kö här idag heller. SKumt, Är folk insnöade idag eller? Fast nu var jag 40 minuter för tidig och tyckte det var skönt att slippa sitta ibland hostande pensionärer med tuberkulos eller vad det nu kan vara de har.

Den trevliga sjuksköternan kom förbi. De känner igen mig där. Pratade lite med henne. Jag tycker själv jag blir trevlig och charmig när jag pratar med dem på sjukhuset. Annat var det när jag pratade den havande jävla suggan till sköterska på vårdcentralen i somras. Men på Karolinska är de bra. Hon frågade om jag tagit en röntgen bild och jag svarade "ja, om jag har. Har t o m tagit 2 st" och såg helt stolt ut. Hon log och skakade på huvudet och gick iväg. Sen kallade hon in mig på utandnings test för att kolla lungkapaciteten. Det gick bra som fan. Ingen minskad kapacitet iallafall. Jag gick ut och satte mig och tänkte att nu skulle jag få domen. FRILLO DU KOMMER DÖ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! typ.

Jag väcktes av att de ropade upp mitt namn. Läkare frågade som vanligt hur jag mådde. Sådär sa jag och berättade alla mina krämpor. Hon är mega duktig. Hon visade mig bilderna från röntgen och jag såg tydligt skillnaden. MINA LUNGOR VAR BÄTTRE. Hon behövde inte ens peka. Jag såg det själv. "Nu börjar det gå åt rätt håll" sa hon. Det var just de orden jag väntat på i 13 veckor. Behandlingen har visat effekt. Inte mycket med dock effekt vilket innebär att jag kommer bli frisk.

Sen började hon prata om min krämpor jag haft. Hon hade förklaringar på allt. Fast jag är en possitiv person så hade jag blivit nervös och sliten av sömnproblemen och sjukdomen. Jag sa att jag är positiv och försöker se allt från den ljusa sidan men att det inte är lätt alla gånger. Särskilt när jag inte kan sova på nätterna. Jag var inte lika agressiv längre men fortfarande manisk av medicinen. Hon valde att trappa ner medicinen ytterligare med start i morgon. Jag har tidigare gått från 40mg  till 25mg och i morgon går jag ner till 20 mg i 3 veckor och sedan till 15 mg. tills vidare. Det kommer göra mig mindre manisk. Att kroppen inte binder lika mycket vätska och jag kommer inte vara agressiv längre. Problemet sa hon är att om nertrappningen misslyckas pga att det går för fort så får man nästan börja om från början igen. Och då blir det ett immunförsvars hämmande cellgiftsliknande preparat jag får istället. Jag är beredd att ta den risken. Jag mår så jävla dåligt av prednisolonet. Men blir en helt annan människa psykiskt. Man blir dum i huvudet rent ut sagt. Och den nya dosen gör att jag kommer kunna träna taekwondo efter nyår. Det är bra. Måste börja träna igen innan jag tynar bort.

Jag får även börja på gym direkt och motionera igen om jag lyssar på kroppen sa hon. Jag fick insomings tabletter så att jag ska få tillbaka min dygnsrytm igen. Hon trodde att nu kommer jag må mycket bättre på många sätt och vis efter den nya medicineringen. Jag tror henne. Jag mår redan sååååå mycket bättre av att ha fått denna infon idag.

Men det bästa beskedet fick jag precis innan jag gick ut. besöket brukar ta minst 30 minuter men idag tog det nog bara 10 minuter. Jag har inget mer att säga om ditt tillstånd nu sa hon. Det ser bra ut helt enkelt. Men jag var tvungen att fråga. henne en fråga till. "Hur lång tid tror du det tar tills jag är frisk? Du sa ju preliminärt 2 år med medicineringen förut." Som det ser ut nu så kanske 6 månader kanske ett år till om inte nertrappningen börjar strula. Det skulle innebära att jag kan vara frisk till nästa sommar. FATTAR NI VAD FUCKING JÄVLA UNDERBART. Det finns en chans att jag är frisk till nästa sommar.

Vägen hem gick fort. De var mörkt ute lika kallt. Lika mycket snö. lika trång. Men ändå kändes allt mycket bättre. Livet känns härligare nu. Det är ju skitmysigt ute. Och bara en månad kvar till julafton. Det är mysigt med vinter trots allt. Mörkret gör det bara mysigare när man tänder ljus. Att dricka te och se film känns mycket bättre på vintern än på sommaren. Och snön dämpar ljudet från bilarna. Nu när jag tänker på det så hörs inte ljudet från motorvägen som går 400 meter härifrån längre. Snön har gjort bullriga stockholm lika lungt som Jönköping.

Shit vad glad jag är idag. Massa energi till allt fast jag inte sovit inatt.

Jag är nog lite vintermänniska trots allt. Men kan man vara annat än glad en dag som denna?

What a beautiful day.