Frillo

Det tycker inte jag.

Jag tycker alla är så jävla skrämmande lika. I varje fall i Sverige.

Jag satt och funderade mycket på detta samtal hon och jag hade i förmiddags. 

Kom fram till att en av anledningarna till att jag inte trivs i Sverige är för att alla är så jävla lika och om man tycker annorlunda är man konstig. Det är därför jag tycker det är bra att vara konstig. Om man itne gör något bara för att vara annorlunda för då blir man konstig på riktigt i mina ögon.

Jag menar att när jag drömmer om att leva i Thailand så är det just för att det ska hända något annorlunda som jag kan lära mig av och växa som människa. Visst finns det kanske mycket att lära av Sverige och svenskar fortfarande men det är inte intressant längre. Av samma anledning som att om jag läser Matematik A och får bra betyg och sedan läser om kursen direkt så gör det att man kan jätte mycket. Men att läsa den om och om igen gör att man blir trött på den och vill börja läsa matematik B istället. Visst skulle man kunna vidare utveckla allt och bli professor i matematik A typ men det ligger på en ointressant nivå. Något man inte har någon direkt nytta av.

Samma känner jag för Sverige. Så här 33 år senare är jag ganska trött på det och vill lära mig något nytt. Det hjälpte inte ens att byta stad. Nu tycker jag om Stockholm som jag tyckte om Jönköping förr. Problemet är att jag inte tycker om Jönköping lika mycket längre. Det är bara vännerna som betyder något där.

Allt går i samma hjulspår över allt. Men att byta land gör ju att man byter hjulspår till deras istället. Jag slipper den svenska mentaliteten. Man måste var medelmåttig här. Man får inte skriva bra saker om sig i sin blogg. Men man får heller inte skriva att man är sjuk för det är ingen som tycker synd om än iallafall. Man är bara en drama queen och vill ha uppmärksamhet. Jag har bara skrytit eller skrivit om hur sjuk jag är.  Folk läser min blogg iallafall. Mina vänner är konstiga. Det är bra =)

Många av mina vänner sticker ut från mängden på div olika sätt om men ser det från en synvinkel. Men jag tycker inte de gör det. De sticker inte ut på det sättet de tror de sticker ut på. Eller rättare sagt, man sticker inte ut lika mycket som man tror man gör. Alla är så jävla lika i tanke sätt och  handling. Man ser hur vänner tycker exakt likadant som varandra. Folk som sitter vid samma fikabord tycker likadant som varandra. De hävdar ju givetvis att de blev vänner för att de tycker lika. Visst till en viss del men faktum är att man blir som man umgås. Det är tryggt att tycka likadant. 10 idioter vid samma fika bord kan väl inte ha fel eller? Nej självklart inte så visst har jag också shells motorolja i bilen. Istället för Castrol Magnatec som skyddar betydligt mer vid kallstarter på bilen och det är ju då motorn slits som mest. Detta fast jag är utbildad bilmekaniker. Fick faktiskt frågan på ett jobb varför inte jag beställde olja samtidigt som dem och körde på shell istället för magnatec. För att ingen stoppar mig svarade jag då.

Demokrati låter fint. Men det är baserat på kunskapen hos dem som deltar. Därför är inte demokrati det samma som sanning.

Hur många gånger har man inte fått frågan när man ska gifta sig och skaffa familj. Precis som det vore självklart att man ska göra det. Varför är det så självklart? Kan någon förklara det för mig? Jag vill adoptera isåfall. Då har jag en jätte bra anledning att bilda familj. Men vad är det som är så självklart annars. Man får inte vara stolt över om man är med i Mensa men man får vara så stolt över sig själv att det är självklart att man ska föra sina gener vidare. Sina söner får man visst vara stolt över i sverige. Men inte sig själv.

Jag tycker om när saker och ting förändras. Vissa mår dåligt av det och försöker aktivt motarbeta förändringarna. Jag vill inte veta hur mitt liv ser ut om 5 år. Fan vad tråkigt det skulle vara. Bara veta allt och gå och vänta på pensionen typ. Jag har inget behov av att sticka ut. Jag är annorlunda men försöker inte visa det så mycket. Folk blir så jobbiga då. Jag är itne konflikt rädd men det är jobbigt att ta samma diskussion om och om igen.

Bor du i Sverige så stick för gudsskull inte ut. Jag kommer ihåg när jag under 1.5 år var vegetarian. Fan vad jobbiga folk var då. Folk säger att vegetarianer är jobbiga som tjatar om att kött är fel. Det är bullshit. vad kan det vara? 1% av vegetarianerna tjatar om det max. Resten är det för att de tagit ställning och skiter i stort sett i vad andra äter. Men av kött ätarna är det ta mig fan 99% som tjatar om att det är fel att vara vegetarian, att kött är naturlig mm. Handen på hjärtat. Hur många av er har inte någon gång tagit den diskussionen med en vegetarian?

Skäms ta mig fan.

Det samma gäller kristna. Alla tjatar om hur jobbiga kristna missionärer är. Men hur många av de kristna tjatar om att göra dig kristen? 1%? Men det är betydligt av ateisterna som tjatar jämnt om att gud finns minsann inte mm.

Nej i Sverige ska man inte sticka ut. ät kött, Var ateist. tvätta bilen varje söndag. Och tro på demokrati.

Sen finns det ju de som måste sticka ut hela tiden. Som gör en grej av det.

Fy fan, get a life. De känner sig stolta för att de lyssnar på att band som ingen annan hört förut. De har tex illgrönt hår och konstiga kläder.  De säger att de inte bryr sig om mode att det går sin egen väg.

Bullshit.

De är inte ett dugg unika som jag ser det. För att göra det lättare att hänga med i bloggen nu så kallar vi dem "mobbing offer" för att få ett namn på genren. Hmmm.. Nej jag kallar dem töntar i stället det är inte lika laddat.

Dessa töntar med stans grönaste hår är inte alls olika andra. Iallafall inte olika andra i sin genre. För liksom raggare följer ett raggar mode. Hiphoparna följer sitt mode. Emosarna följer sitt mode så följer töntarna sitt mode. De är helt enkelt lika medvetna om hur de klär sig som någon annan. visst tillhör de en minoritet men de går inte sin egna väg. Men det är så sorgligt att den inte fatta det själv. Vad är det som är så unikt med att färga håret i en onaturlig färg? Vad gör dem så speciella för det.

De flesta vill sticka ut med något bra. Man är duktig på fotboll eller poker. eller på att måla mm mm. Men om det enda man kan sticka ut med är att man har rosa hår är man inte sorglig då?

Gå till ett dagis. Säg till alla 3 åringar där. "idag ska ni få lära er färga håret rosa" Alla trollungarna skulle skrika JAAAAAAAAAAAAA i kör och sedan lyckas färga sitt hår själva. De skulle vara jätte stolta att de gjort det själva och tycka det är jätte snyggt. Precis som alla töntarna känner. Det säger en hel del om dem. För att inte säga något för elakt om dem och kalla dem för 3 åringar så låt mig säga så här, Ni har ju barna sinnet kvar i allafall.

Så unika är ni. Vad händer när det okända bandet ni lyssnar på helt plötsligt börjar spelas i P3? Tycker ni fortfarande de är lika bra då? Efter att ni sagt att ni var först att lyssan på dem och ingen lyssnar på er eller bryr sig. Tycker ni fortfarande erat gamla favvo band är bra då?

Det är lika töntigt att göra allt för att sticka ut som att inte våga sticka ut alls. Hur många av er som vågar sticka ut enligt er vågar säga upp er från ett arbete ni inte trivs med? Hur många vågar sälja allt ni äger och leva ut eran dröm att resa jorden runt? Hur många av er vågar berätta för chefen hur man egenligen känner för honom? Ni vågar inte det. Allt är redan bestämt åt er. Ni tror ni väljer vad ni vill göra men det gör ni inte. Vågar ni ens handla på ICA om alla era jobbar kompisar handla på COOP?

Alla är stöpta i samma form i sverige.

Folk tror de sticker ut för att de kan göra en tom yam gong soppa eller göra sin egen sushi. Det är inte alls unikt idag. Folk har lärt sig hur man ska äta sushi och äter den exakt så som de läst om det. Du k ommer aldrig få höra någon säga "så här äter jag MIN sushi". att woka till lite thaimat eller göra en indisk gryta är vardagsmat i sverige idag och inget tecken på världsvana som ni snappat upp på eran backpacking haschar turne i goa i indien under 6 månader. Vill ni ställa dessa människor, ge dem ett kilo oxfile och säg att han ska göra dillkött med pressylta.

Det är det minsann ingen som kan. Sverige har glömt bort allt som är svenskt. Snapsen är viktigare än 7 sorters blommor under kudden på midsommar etc. Istället för att fira midsommar dagen, juldagen, nyårsdagen, påskdagen mm firar man aftonar i sverige istället. För då kan man festa sig full på snaps. Sverige håller på att bli ett mini ryssland. tro fan att man längtar bort ibland.

Vill ni verkligen sticka ut i sverige?  Börja då med att äta ärtsoppa och pannkakor på torsdagar. Då blir ni ta mig fan unika i sverige. Men är inte det ganska sorgligt?

Jag bara undrar