Pårökta amatörpsykologer

Shit vad trött man blir på vissa människor som alltid tror de vet bäst. De gör amatörbedömning om personer i sin omgivning och vägrar lyssna på dem när de förklarar hur det verkligen ligger till. Oftast får man känslan om att de är lite avundsjuka i grunden och deras psykoanalyser kommer alltid from till en negativ slutsats av den de fått en förutfattad mening om. Ungefär som med Frojd och sex, fast de ser alltid att det finns en negativ anledning till beteendet som sett istället för sex som Frojd.

Med risk för att ni som följt mina bloggar genom åren ska tycka att jag upprepar mig så säger jag som jag alltid gjort. För det har tydligen inte nått fram till alla experter på personkännedom där ute. Jag är en mer  komplex person än att ni ska kunna utgå från er själva och statistik för att komma fram till varför jag är som jag är. Ni vet mycket väl att jag inte alls tänker som er eller är på samma filosofiska nivå som er och därför kan ni ju inte utgå från er själva eller hur?

Den engelska meningen " I see" betyder både "jag ser" och "jag förstår" och det är så det fungerar här i livet men ni verkar inte har fattat det. För att kunna "se" så måste man förstå.  För förstår man inte vad man ser så ser man inte vad som händer Ser man inte vad som händer så kan man inte göra en personbedömning.

Ett exempel på detta var när jag satt men en massa backpackers utanför en turistbyrå i Thailand. Framför oss på gatan kommer en som jag uppfattade det som en mor med sin son på 11-12 år. Sonen stannar plötsligt och spyr vid ett träd och mamman blir mega och och sliter i pojken skäller som fan på thai och ger honom några lätta örfilar. Och bokstavligen sliter bort honom därifrån fast han inte spytt klart. Alla hippies blev ju naturligvis jätte upprörda och började diskutera händelsen som fan. Jag reagerade knappt på det. De började prata om vad som hänt och kom fram till att mamman blev arg för att pojken var sjuk och skämdes över att han spydde och därför reagerade som hon gjorde. Alla andra hippies (hippies ser sig själv som tänkare men är det motsatta enligt mig) verkade hålla med om att det var just det de sett.

Hur fan vet ni det? frågade jag. Hur vet ni att hon inte just sekunderna innan kommit på sin son med att smygröka och var jätte arg och ville lära  honom en liten och välförtjänt läxa? De blev tysta. Det märktes helt klart att även de hade fattat att jag hade en poäng i det jag sa och att man inte ska se allt ur en negativ synvinkel. Sen sa någon " fast det syntes ju tydligt att hon var en typiskt sådan person som var för fin för att ha en son som spyr på trottoaren." Ja, sa alla i kör och  höll alla med honom för då slapp ju de få en mental bitchslap av mig. Som uppenbarligen inte var en hippie utan en bratpacker. Det värsta man kan vara i en hippies ögon.

(En bratpacker är en person som med sin spitternya märkes backpacker flyger runt mellan resmålen istället för att åka buss och lastbilsflak. De bor på lyxiga resorts och sprider pengar omkring sig så att priserna ökar på marknader mm. Bratpackers har alltid med sig sin mobil, ipod och Notebook. Och när hippiesen ligger och chillar som de kallar det (läs beskämpar den kemiska bakfyllan från rejvfesten kvällen innan) genom att skriva en resedagbok i ett block och rita bilder så sitter bratpackern och WLANar. Bratpackers är idioter för att de är bortskämda och har rika föräldrar och saknar verklighetsuppfattning. Något som hippies tycker att hippies är de enda människorna som har.)

Men jag svarade iallafall, "JASSÅ! I mina ögon så var det en mor som var alldeles för fin för att ha en 11 årig son som röker." Några rykte på axlarna vissa var tysta. Andra såg fortfarande irriterade ut. Men jag pratade inte mer med dem. De pratade inte med mig heller. För vi förstod inte varandra.

Jag har inga problem med att folk som inte förstår mig inte pratar med mig. Det jag har problem med är folk som pratar med mig fast de inte förstår vad de pratar om. Hippiesen på turistinfon var säkert avdankade haschare men  verkade ändå förstå att jag hade en poäng. Men det finns personer i min omgivning som inte är några pårökta hippies som inte alls fattar det man med ord förklarar för dem. Jag förstår mig inte på dessa människor. Jag förstår inte att man inte tillslut inser att man är helt fel ute när allt man kommer framtill alltid är något negativt om personen i fråga. Och aldrig något possitivt. Borde man inte inse att vissa saker borde ge en possitiv slutsats? Dessa personer är avundsjuka och ser andras lyckanden som personliga misslyckanden. De är personer som inte uppgraderat jantelagen till jantelagen 2.0 som jag skrivit om tidigare. Alla med pengar, makt, utseende eller talanger är dumma i huvudet i deras ögon och alla deras filosofier om dem går i den riktningen.

Som vissa av er vet är jag med i Mensa. I augusti 2002 gick jag in på John Bauer hotell och satte alla rätt på mensaprovet och gick när det var 10 minuter kvar på tiden. Det är en sak dessa negativa människor inte tycker om. De känner sig dumma av att veta att jag inte är det. Så vad gör de. De drar massa exempel på att det inte betyder något att man klarat mensa testa, Inte något mer än att man är bra på just det. och att begåvning är något helt annat. De verkar veta allt om just intelligenstest och mensa och att jag är medlem där och faktiskt är påläst tar det inte så hårt på. För i verkligheten är allt som de vill att det ska vara tror de. Att jag säger att logiskt tänkande och intelligens iofs är 2 skillda saker så går de oftast hand i hand. Med andra ord så är en som klarat mensas test bra i ett begåvningstest.

Det vill de genast ha en källreferans på när man säger det. Det får du ta och leta upp motsatsen själv på och visa för mig säger jag då. Jag orkar inte lägga ner någon energi på dessa negodiler. (jag kallar dem negodiler pga att likt krokodiler så har de små hjärnor så de inte kan tänka. De har små öron så de inte hör vad man säger till dem. och jävligt stora munnar som bara maler och maler. De är snabba med att fråga efter källreferanser men det går inte snabbt för dem att hitta någon källreferens till deras egna påstånde att logisktänkade och begåvning inte skulle ha ett samband.

Det roliga är att om jag säger till dem att det är så att de med högt logiskt tänkade är under medel i begåvning skulle de inte alls fråga efter referenser. De skulle bara hålla med och vara jätte nöjda. Då skulle ju mitt medlemskap i mensa inte bevisa annat än att jag jag dum. Då slipper de känna sig dumma själva. När någon vän till mig lyckas med något är jag den första med att berömma. Jag blir glad av att se dem glada över det de kämpat med. Musik, prov. lönehöjningar. karriärer you name it. Men vissa får man känslan av att de tom blir avundsjuka när man berättar att man ska köpa en iPhone.

Hur länge ska dessa människor hålla på sådär och förpesta omgivningen med en massa skitsnack pga att de känner sig misslyckade eller medelmåttiga. Att andra har det bra betyder inte att de är idioter. Man måste inte ta ner folk på jorden som är glada för något de är bra på. Det är mänskligt att lyckas här i livet. Skadeglädje är inte den ända sanna glädjen. När ska dessa människor fatta det

Jag bara undrar....

I'm a golden god!

Shit alltså.
Klockan är typ halv tre på natten och jag Känner mig kemiskt hög och har mega energi. Alla borde få den medicinen jag äter. Som jag sagt förut så känns det som en blandning av anitdepp och viagra. Kan absolut inte sova, Jag vill gå ut på balkongen och slå mig för bröstet och skrika "I'm a golden god!"

Fast det kan jag ju inte göra. Hur smart vore det? Man vet ju hur allt blir i morgon i så fall om man stått och skrikit ut att man är en gud på balkongen hela natten. Man skulle väckas av att det satt en massa frireligösa jävla folkpartister och bad för en i trappuppgången. Det är ingen rolig syn kan jag säga. 

Eller vänta lite nu. Jag bor ju inte i Jönköping längre. Det finns nog inte frireligiösa folkpartister här. Det enda som skulle hända om jag skrek det här i stockholm var att några crack rökande negrer på balkongen bredvid skulle skrika "Hell yeah, that's my boy!" Fast man vet ju aldrig. Frireligösa folkpartister finns där man minst anar det. Man ska hålla sig ifrån dem.

Frireligösa folkpartister är som den där tjocka unkna alkis lukten som sitter i hyrminibussen man ska lämna tillbaks efter att ha varit med killkompisarna på Metallica konsert. Näst intill omöjlig att få bort. Man blir helt enkelt tvungen att ringa brandkåren för att med högtryck spola ut skiten för att få bort lukten från dem. Och de liksom jag vill ju inte ha med dem att göra.

Nej det är nog bättre att jag fördriver tiden med att kolla film och äter mat och blir fet som vanligt. Jag vågar inte väcka Dino i natt igen. Tänk er själva om ni var en 50kg Rhodesian ridgeback hanne som varje natt när man har sin skönhetssömn blir väckt av en vimsig husse som vill ut och gå för att han är rastlös. En dag får man nog och går till attack. Det hade jag gjort.

Nu är klockan 03:00. Borde nog smsa "I'm a golden god" till lite vänner. Det skulle nog vara uppskattat.


Bonne journée ma amie
À tout à l'heure
//Frillo

Spetsade skumbananer

”Tala i vredesmod och du ska hålla det bästa tal du någonsin ångrat” Så lyder mitt favorit citat från Winston Churchill. Det är ju verkligen så det är. Jag har vänner som jag älskar när de blir irriterade för kreaktiviteten bara flödar när de är arga. Det uttrycker sig kraftfullt och filosofiskt på ett komiskt sätt. Man ser tydligt ”glimten i ögat” i det de säger/skriver men ändå på något sätt finns det en stor nypa sanning i det. Det är så jag vill att mina bloggar ska vara. Kraftfulla med budskap, filosofiska, komiska, ironiska mm. Man ska inte veta om jag är helt allvarlig eller bara skojar i mina bloggar. Jag vill att folk ska få tänka själva efter att ha läst dem. Mina bloggar speglar mina tankar just för tillfället pga att jag bloggar när jag har starka känslor inombords, det är nog viktigt att komma ihåg. För jag älskar att gnälla och klaga i bloggarna men som person är jag helt annorlunda. Då stör jag mig på gnälliga personer som bara ser negativa saker i allt. Jag är (hör och häpna) en mycket possitiv person fast inte det märks i bloggarna.

Det "rusar" i mitt huvud. Min medicin gör mig stenhög. Det känns som att blodet rusar fram i hjärnan, Nästan så att man t o m hör det?!? Fast det känns skönt på ett soft sätt. Men jag är ganska förvirrad och vimsig, Kan tänka mig att det känns så här när man har ADHD. Jag har svårt att koncentrera mig. Ni som läser mina bloggar och tänker. "Jaha ja, det verkar som det slunkit ner några spetsade skumbananer med tanke på alla knarkade filosofier" har helt rätt. Jag är hög som ett hus och det går inte att tala med mig som vanligt. Jag är över positiv hela tiden.

Fast idag är jag bitter. Idag vaknade jag klockan 12:30 efter 6 timmars sömn av att jag fick Biltema katalogen i brevinkastet. Fan vad jag hatar Biltema ibland alltså. De har en katalog på 3 ton som brevbäraren slänger in som en bomb. Det small till i hallen och det gick kalla kårar utmed hela ryggen på mig. Trodde hela dörren hade trillat in. Vad fan ska jag med Biltema katalogen till. Jag är tekniktorsk och är alldeles för snobbig för att kunna ha prylar med biltema logo på. Fast som Eskil skulle sagt. Det är bättre med biltema kataloger än fri religösa dörrknackare som vill sälja tavlor målade av handikappade barn i Afrika. Eskil har alltid rätt. Inte ens min hund gillar biltema katalogen. Jag brukar få en tidning som heter Söder nytt. Den är som en typisk dagstidning. Prasslig och mjuk. Dino (min hund) älskar den. Jag håller den i handen och säger ”ta den, ta den” och han tar den och gör mos av den på några sekunder. Det flyger pappers remsor i hela rummet och snart är tidningen bara en hög strimlor som jag sopar upp. Jag testade med biltema katalogen idag. Han log och sov som vanligt. Först tittade han på mig jätte slött, sedan tog han den i munnen och la ner den på golvet igen. Vid tredje försöket fick jag blicken ”jag vet inte hur jag ska göra för att du ska gå men du är jobbig just nu” av honom. Dino är min bästa vän. Hundar har enligt mig starkare psyke än människor. Djur i allmänhet har mycket de kan lära oss människor och man ska vara vaksam på saker som djur inte tycker om. De ser och vet saker vi inte förstår. Lita på Dino.Våga vägra biltema katalogen.

Jag är en väldigt öppen sinnad person som accepterar det mesta omkring mig. Men givetvis finns det saker som jag stör mig på. Dessa saker försöker jag bearbeta och acceptera Som Dalai lama vill att man ska göra i sin bok ”Lycka” istället för att skapa massa negativa tankar.

Men med handen på hjärtat, hur fan ska man kunna blunda och ignorera vissa personligheter i ens omgivning.

Jag har faktiskt kommit ganska långt och har börjat att klara av att låta den andra personen tro att den vunnit en diskussion för att jag har inget behov av att hävda mig. Så länge jag vet vad som är rätt eller sant så behöver inte jag tjafsa om det. Det är ju som att diskutera med ett barn i så fall. Det är bara att hålla med. ”Ja, ja med ett stort leende, ge dem en mc Donalds ballong och en klapp i rumpan och skicka iväg dem” Men dessa jag kommer prata om är inte barn utan vuxna. Eller nja, att vara vuxen är inte en ålder enligt mig iofs, Its a state of mind. Så dessa personer är på så sätt barn.

Jag är inte på något sätt konflikträdd, tvärt om, jag anser mig vara väldigt bra på att uttrycka mig och få folk att ändra sig. Fast en del vägrar inse sanningen. Men det är inte viktigt att vinna över dessa personer. I alla fall inte för tillfället. För vinnaren är den som går som segrar i slutändan. Det spelar ingen roll om du förlorar diskussioner med dessa mentala kalhyggen så länge du vinner i slutändan om det är viktigt med en vinst. Det är faktiskt ännu roligare att argumentera och bråka när man gör så. Men man ska inte göra det till en viktig sak att ha sista ordet. Det blir kraftfullare om du låter den andra tro att han tryckte dit dig pga. att du inte kom med motargument. Då kommer personen tro att han hittat din ömma tå och bygger upp en stor del av sitt försvar runt det området om ni skulle bråka om samma sak igen. Det innebär att personen bygger sitt försvar på något du vet att du kan rasera verbal och fokuserar inte lika mycket på andra områden. När du sedan efter många om och men trycker till personen så kommer den alltid att minnas dig som den som inledde dem i falsk säkerhet och fick dem att tro att du var svag på det område för att sedan visa att allt varit planlagt i minsta detalj. Den personen kommer akta sig för att göra samma sak igen. Om det är en person som kan lära av sina misstag vill säga. Alla är ju inte sådana tyvärr.

Sen vill man ju fortfarande visa personer respekt fast man måste trycka dit dem ibland. Men en del visar man ingen nåd. Anledningen till att man väntar med en diskussion med dem är för att de är så kaxiga och pratar högt för att alla ska höra mm. Man låter dem som man naturligtvis tidigare låtit tro att de vann in konflikt tro det och diskutera med alla omkring sig om vad som hänt mm och idiot förklara mig. Sen när de flesta vet så tar man den diskussionen när alla dessa människor är närvarande. Då får alla höra sanningen. Du trycker ner den du vill och samtidigt får de ju höra att du blivit utsatt för skitsnack av den idioten. Skulle den personen prata skit om dig igen så kommer de inte lyssna på honom. Personen kommer låta dig vara efter det.

Men planera allt väl. Jag kör diskussionen i mitt huvud over and over och tänker mig olika scenarion och flyktvägar ”halmgubbar” mm mm retoriken är så cool för man lära sig alla smarta och fula knep, både hur man använder sig av dem själv och hur man genomskådar dem. Många vill ju försöka avsluta diskussionen som de startat när de märker vart det bär iväg med orden” inte nu Frillo, inte nu” var beredd på det och har ett dräpar svar redan där som tvingar honom att förklara något så att han själv måste fortsätta prata så att du kan göra det också. Om personen då säger ”men varför sa du inget första gången då utan lät mig tro det var lugnt som sedan kommer och bråkar nu?” Svarar du, ”En gång ingen gång. Jag ville inte tjafsa då pga. this and that och samtidigt så gav jag dig en chans till att ha en dålig dag utan att någon bråkar med dig men du fortsätter ju så jag var tvungen att ta upp det.”

Personer du argumenterar med kommer alltid försöka att få dig till syndabock och anklaga dig för saker. Glöm aldrig det. Du måste hela tiden vara beredd på det. Och vänd istället deras ord emot dem. Påvisa att de har fel och fråga varför de säger det när det vet att det inte stämmer. Jag brukar säga att en vild diskussion finns i olika faser. Vanligt är att den du argumenterar med som har fel blir arg. Han försvarar sig med ilska och hoppas att du ska blir rädd eller ställd. Var beredd på det så kommer du bara checka av din mentala checklista när den situationen kommer och du kommer handla helt rätt. Om personen inte lyckas med det kommer de försöka få dig att få dåligt samvete, de kan erkänna men med en snyfthistoria. Personen kan till och med börja gråta. Fast mest för att andra ska se och trösta dem och bli arga på dig istället. Checka av din mentala checklista och lös situationen. När inte snyft historier hjälper börjar de tjura. Då har du vunnit. Räkna inte med att du ska sluta tjura för de har ju redan förlorat allt. De hoppas på att du ska tröttna och be om ursäkt för att du varit dum något du inte varit. Men många gör det för i alla fall för de orkar inte med alla negativa energier.

Shit jag älskar denna bloggen alla redan. Vissa av er kommer snart påpeka att jag började med att säga att jag inte måste ta konflikter och sedan så säger jag emot mig själv i hela bloggen. Mer Frillo kan det inte bli helt enkelt. Men jag har ju en anledning. Bieffekterna på min medicin är att jag kan bli lätt irriterad och aggressiv så jag kan helt enkelt skylla på den. När jag slutar med den blir jag lika snygg och intelligent (ja, man kan få allt här i livet) som vanligt och ni är fortfarande bleka losers allihop era pappskallar. Till skillnad från er så är jag en vinnare. Ett bra exempel på det är t.ex., hur många av er har kvar solbrännan från i somras? Shit vad livet är rättvist ibland ;)

Back to topic.Fula knep när jag argumenterar är vanligt. ”Halmgubbe” är ett av dem. Man skapar en situation ”halmgubbe” som inte har hänt som man attackerar. Genomskåda detta och påpeka med ordet halmgubbe. Mörkertalet är en annan sak folk kör med. Har man inte hittat tillräckligt många våldtagna tjejer. Misshandlade fruar, misshandlar mm för att få in pengar till sin organisation eller för att få folk intresserade så kan man ju alltid hänvisa till det stora mörkertalet som ibland kan vara 3 ggr så stort. Genomskåda och påpeka att det bara är trams. En annan sak som börjar bli populärt i forum runt om i landet är att när man inte har några argument så frågar man efter källhänvisning till ens påstående. Detta är en så kass grej. Hur många brukar ha källreferenser memorerade i huvudet? Det är bara en sak de frågar efter i panik när de inte har något annat att komma med. Personer som frågar efter det gör det ofta kommer ni märka. Det är alltid en viss typ av personer som frågar. Om de inte tror på det ni sa varför skulle de tro på det mer om du nämnde en författare eller bok eller föreläsning eller professor som de uppenbarligen inte ändå hört talas om. Du skulle ju i princip kunna ljuga ihop en källreferens i alla fall. Förklara detta för personen och fråga om de inte hade något bättre att säga.

Demokrati är en skitsak. Det är bara ett positivt laddat ord som ingen egentligen vet vad det betyder kan man läsa i en annan blogg jag skrivit. Men demokrati är svårt. För är det 2 mot en så är man i underläge. Kom ihåg att demokrati inte är sanning utan bara en produkt av kunskapen hos de inblandade som kan vara nästintill obefintlig. Låt inte någon vinna en diskussion bara för att de är 2 mot dig. Förklara för dem varför. Fast de kallar dig envis. En annan fuling de flesta försöker med är att ändra fokus på diskussionen och börja diskutera en sak vid sidan om det egentliga problemet. Påpeka offtopic och säg att det kan ni prata om senare och dra in dem i rätt topic igen. Dra hela tiden in dem till huvudfrågan och upprepa dig, Då blir det plötsligt så uppenbart att de försöker slingra sig så att de slutar.

Som ni märker så stör jag mig på personer på deras sätt att argumentera. Jag stör mig på bossiga personer som med sin yrkesroll eller utbildning tror sig vara mer än alla andra. Många har ju inte ens den erfarenheten som jag har, och jag har inte utbildning på papper. En person som är bossig och har en ledarroll kan tro att han behärskar allt. Han vill behärska allt och vet inte när gränser går för när de måste lyssna på andras förslag. Då blir det ofta kaos. När man lugnt förklarar varför man tror att just min idé är bättre och ger exempel på det så kommer de med nonsens tillbaks. Låt dem vinna den diskussionen och påpeka efteråt utan att nämna ordet vad var det jag sa. Ge dem istället vad var det jag sa blicken i så fall. Det blir en mental bitchslap på deras redan skadade ego. Dessa personer vinner ofta diskussioner med personer som inte är insatta i argumentationer. För man kan komma långt på det beteendet. Men visa att det tar stop hos dig. Låt inte chefs wannabe personer få njuta av att leka boss med dig. Låt dem vinna delfighter men se till att vinna slutkampen.

När du är tyst av en anledning t.ex. taktiskt tystnad om vi kallar det så, glöm för guds skull inte vad som sagts. Du måste komma ihåg allt i detalj. För är det så att du låtsar att du inte kommer ihåg vad som sagt eller gjorts för att slippa bråk för tillfället eller för alltid så kommer den andra personen försöka vinna på det. Om den andra personen t.ex. inte heller kommer ihåg exakt vad som sagts vid ett tillfälla och ni sedan bråkar om det och du blir tyst för att få det att då ut kommer du märka att varje gång samtalet kommer upp så kommer personen att låtar mer och mer säker på situationen. För han vet/tror ju att du inte kommer ihåg så därför vill han vinna och låtsas komma ihåg allt tillslut. Det kan du ändra på genom att påpeka det faktum att när du blev tyst första gången så visste inte han heller hur det låg till. Men att han nu verkar veta allt.

Anteckna gärna vad som sägs. Det ger ett seriöst intryck. Lista argument som du kommer med som den andra inte besvarar och dina motargument som du vunnit. Du kommer bli förvånad hur ofta du vinner typ med 40-0 i en diskussion. Har du det svart på vitt vilka diskussioner och hur många så tystnar de snart. Men tänk på vilka du argumenterar med. Vissa personer låter man alltid vinna. Sunt förnuft talar om för dig vilka det är. För tänk på vad du kan förlora genom att vinna en diskussion du inte behöver ta. Låt inte din stolthet ta överhand så att du vinner en diskussion och sårar den du älskar eller mister en vän.

Nog pratat om argumentationer. Det är bara riktlinjer. Varje argumentation är unik och man kan inte skriva något uttömmande om det enligt mig. Men kom ihåg att när du för en diskussion med en person som du vet är bra på att argumentera men att denna personen blir tyst eller dyl. Lägg ner det då om du inte är 100 % säker på din sak. Antingen vill personen ditt bästa eller så är det taktiskt.

Det finns ju många fler personer jag stör mig på än dessa retorik missfoster.Stockholmare t.ex. Shit vad jag hatar Stockholmare. Finns det drygare människor? Hög lydda och oväsnas hela tiden. Visst alla gör inte det men alltför många. De sitter med solbrillor på sig inomhus på tbanor mm. Och tror säkert att de är och ser lika coola ut som de känner sig. De pratar Megan högt i mobiltelefon om allt mellan himmel och jord. Tror de att vi andra vill höra och bryr oss. Tror de vi blir impade av deras bravader under helgen? Om det 16 åriga tjejen verkligen mår så dåligt över att hon suttit på en parkbänk hela natten i mälarhöjden och hånglat med en kille på fyllan så varför berätta det så att hela tunnelbanavagnen hör det? De vilda festerna tjejen /killen du dumpade. Måste vi höra det? Alla Stockholmare tror att andra tycker de är coola men faktum är att jag har ofta folk klaga på stockholmare. Ungefär som man klagar på tyskar när man är utomlands. Stockholmare är Sveriges tyskar helt enkelt.

Stockholmare tror att Stockholm är en storstad. Hur tänker man då? Bara för att Stockholm är störst i Sverige gör inte Stockholm till en storstad. När man klagar på Stockholm inför en stockholmare så får man alltid kommentaren ”jasså du är ingen storstadsmänniska” Jo som fan att jag är. Jag älskar storstäder. London paris och bangkok är helt underbara. New York los Angeles KL Peking mm mm mm är städer jag bara måste se. Jag kan nog nämna fler städer jag vill se än stränder och sevärdigheter.

Men stockholm är ingen storstad. T o m göteborg har mer storstadsmentalitet än stockholm. Stockholm är en stor småstad, ganska lagom i storlek enligt mig. Inte för stor inte för liten. Mentaliteten i Stockholm är som en by. Som Habo. Orkar inte gå in på vad jag syftar på. Det bästa med Stockholm är sommaren. För då är det bara turister. Du slipper man stockholmarna. Går man i gamla stan så hör man tyska, franska spanska ryska, japanska mm mm mm men inte svenska. Helt underbart. Man stannar någon och frågar efter vägen och de svarar på finska att de inte vet för de hittar bor inte där. Stockholms killar kan vara bra. Frågar man dem efter vägen så följer de nästan med och visar. Frågar man om man kan sitta bredvid dem och äta på restaurangen om det är fullt ordnar de så man nästan får mer plats än dem själva. Tjejer är annorlunda. Tjejer är otrevliga som fan. Frågar man de efter vägen kan man inte undgå att se hur irriterade de blir över att behöva prata med en kille. Alla killar är ju svin och försöker flörta i deras ögon. Fråga inte om du kan sitta bredvid dem på mc Donalds om det är fullt för du kommer inte vilja sitta där sen i alla fall när du sett hennes min.

Har träffat många utbölingar i Stockholm däremot. Skåningar norrlänningar och västsvenskar. De är trevliga som fan. Och delar mina filosofier om stockholmare. En annan sak var att när man kommer ifrån jkpg så tyckte man det verkade obehagligt att åka tunnelbana på fredag och lördagskvällar. Fast det är fel. På vardagar sitter alla helt tysta, ingen kallpratar med någon de inte känner. Man kan sitta och titta ut genom rutan i flera minuter. Men faktum är att det är mörkt i tunnlarna så man ser inget i rutan och skulle det vara tänt skulle men se en bergvägg 50 cm från glaset. Men där sitter de och tittar hela resan. Läser reklam skyltarna över fönstren eller läser metro. Men på helger är det annorlunda. Då är folk fulla och pratar med varandra. En annan sak med Stockholm är att alla är verkligen inte fulla på helgerna. Ta vilken buss i JKPG som helst och alla är i stort sett stupfulla 23:00 en fredag eller lördag. Men så är det faktiskt inte i Stockholm. Det är bra.

Insåg precis att alla mina vänner i Stockholm som jag umgås och pratar med är inflyttade stockholmare. Jag inser att jag känner ingen här som talar stockholmska som jag umgås med. Det är bra. =)Nu blir denna bloggen för lång. Jag ska fortsätta men personer jag inte gillar i en annan blogg i morgon. Den ska jag försöka göra mer kortfattat och rolig att läsa. Jag kommer även med en blogg i veckan om saker jag gillar. Jag är trots allt ingen som bara klagar och klagar. Fast det är kul ibland. Jag kommer även göra en blogg i veckan om mina Hitch filosofier mao hur man raggar och beter sig på en dejt. Hoppas ni står ut med mina knarkade bloggar. Mitt huvud går i 120 och jag har lite svårt att fokusera ibland. Sover bara 5-6 timmar/natt så då blir det långa bloggar när jag inte har någon att chatta med.

Jag ska försöka ragga upp lite gäst bloggare snart också.

Ps. Tänkte döpa denna bloggen till "Sveriges tyskar" men vågade inte. Ds.

Mig själv enligt andra enligt mig

Behöver inte mer än 5-6 timmars sömn nu när jag går på medicin. Det gör att jag sitter uppe till 04:00 varje natt och filosoferar, surfar, chattar och kollar film mm. Man hinner tänka på ganska mycket då. Fast mina tanker är ganska knarkade för tillfället men det skadar inte att ventilera dem ändå.

Vad många olika människor man har runt omkring sig som en kompis skrev i sin blogg. Jag har en bra bekantskaps krets, ganska stor faktiskt. Men alla är så olika mig. Väldigt få människor förstår mig. Många tror att de förstår men de gör inte det. Om en person som gör si så är det pga ditten och datten. Visst till 99% kanske sådant stämmer på andra men det gör det inte på mig. Om man tex anklagar mig för något jag inte gjort så blir jag mega arg, jag exploderar typ. Då tror alla amatör psykologer att de trampat på en öm tå. Med andra ord att de hade rätt. Men om man kände mig så skulle man veta att det jag brinner för är orättvisor och att det gör mig jätte arg och samtidigt att om jag gjort fel och man skäller på mig så tar jag det bra och försöker inte förklara bort det eller på annats sätt rikta fokus från mig etc. Ett annat bra  exempel på är om någon tex frågar mig något i stil med. Ska vi äta indiskt ikväll? Då svara jag kanske "det spelar ingen roll". Då görs oftast bedömningen att personen inte är intresserad av att äta indiskt och svarade så istället för att säga nej. Men jag är annorlunda. Säger jag att det inte spelar någon roll så menar jag det. Skulle jag inte vilja äta indiskt hade jag sagt nej direkt. Det jag menar när jag säger så är att det får DU bestämma. Jag är lika glad vad det än blir. Listan på exempel som dessa kan göras lång.

När man nämner detta om mig så tror jag att alla som känner mig håller med till punkt och pricka "ja det är verkligen du frillo". Ändå så missbedömmer alltid folk mina handlingar jämt och ständigt. Jag tycker jag är ganska lätt att genom skåda egentligen om man bara tog sig tid och inte tänkte på vad statistiken säger om ett visst beteende. Jag blir så trött på att se alla amatör psykologer i min omgivning. Fast de är ganska intressanta på ett sätt. För att man utgår ju oftast på hur man själv hade gjort eller reagerat så deras amatörbedömning av andra säger ganska mycket om dem själva.

Det finns många olika sätt att se mig på om man vill. Fast egentligen finns det ju bara en av mig. Det finns de som ser ledartypen som organiserar styr och ställer på jobbet och fattar snabba beslut och agerar rådgivare i massa situationer både privat och på jobbet. Men faktum är att jag egentligen inte vill vara en ledartyp. Jag tycker det är jätte skönt när någon annan planerat något bra som jag bara kan haka på. Men jag känner att ibland måste man göra saker själv för att få det gjort ordentligt. Därimot så gillar jag att ge råd till ledartyper om hur de ska göra.

Det finns de som ser bohemen som har en står nypa manâna i sig och halv hippie. Det är ganska många som ser mig så. Kanske lite för att jag i vissa kretsar utgett mig för att vara sån. Fast det är inte hur jag är. Faktiskt så tycker jag inte om hippies. De är alldeles för flummiga för mig. De är oftast insnöade i någon filosofi jag inte kan se logiken i och fyllda med politiskt skitsnack. Allt naturligt är snyggt och allt syntetiskt och konstgjort är fult i deras värld. I mitt roll som eldartist så framstår jag ju givetvis som hippie men det är bara en artist roll. Se mig som en brat, ett rikemansbarn som är insnöad på mode. och teknikprylar så är man mycket närmare sanningen än om man ser mig som en hippie. Men visst är jag en bohem. Särskilt på sommar och semesterar.

Det finns de som ser mig som en psykolog och rådgivare. Dessa människor vänder sig till mig och pratar om sina problem. Det är det ganska många som gör. Särskilt tjejer. Det är nog denna rollen som jag tycker bäst om med mitt liv. Det är något jag känner att jag är bra på som blir uppskattat av andra. Jag känner mig som Hitch ibland (fast snyggare). Att hjälpa andra som mår dåligt är en stor del i mitt liv. Jag har fått gåvan att få folk att öppna sig för mig och lita på mig. Jag tröstar folk som blivit dumpade. Jag ger råd i alla möjliga situationer privat och i arbetslivet. Vissa kan inte ens bestämma om de ska dricka standard mjölk eller mellan mjölk och ringer och frågar vad jag köper. (ja det har faktiskt hänt).  Jag hjälper folk med läxor på grundskole nivå till universitetsnivå. Men det finns nackdelar med detta också. Man blir utnyttjad av alla som bara vill få uppmärksamhet. Läs min blogg "Det är inne att ta sitt liv" Den handlar om dessa människor som hittar på problem för att jag ska bry mig om dem. De tycker synd om sig själva och tar till alla medel de kan. Det tror inte jag genomskådar det men det gör jag, men vad kan jag göra? Tänk om jag har fel? Jag kan ju trots allt inte fatta rätt beslut i allt. Dessa människor är som parasiter i mitt liv. Jag kan ju inte bli av med dem för tänk om det tar sitt liv pga att de mår så dåligt som de säger.

Många ser mig som en konfliktlösare. Har man problem men personal, myndigheter, vänner mm så kommer man till mig. Jag har alltid gillat att försvara andra. Jag har alltid gillat att argumentera. retorik är ju trots allt det som hjälp mig fram i här i livet. Jag känner mig som djävulens advokat ibland när jag är tvungen att hjälpa en vän som hamnat i klammeri med rättvisan.

Facken man delar in mig i är ganska många. Men hur många känner verkligen mig? Vem är jag när dagen är över och jag släckt lyset och ligger i sängen och filosoferar över dagen som varit? Vem vet vilka mina livsfilosofier är? Vem vet vad mitt mål i livet är? Vem vet vad som gör mig riktigt glad? Vem vet hur man överraskar mig? vem vet hur man imponerar på mig? vem vet hur man får mig intresserad? Det är inte många. Men de finns. Men det finns desto fler som tror de vet.

De personerna vet vilka de är. De vet att jag alltid finns där för dem och gör mitt bästa för att vara deras bästa vän. Det som skiljer dessa människor från alla andra i min bekantskapskrets är att de inte dömmer någon. De är öppna. De försöker verkligen lära känna mig och förstå mig. De fråga mycket om mig och lyssnar verkligen på vad jag svarar. De vill lära känna mig på riktigt för att de uppskattar något hos mig. Hos dessa människor känner jag mig trygg. Jag kan slappna av. När jag träffar dem så chillar man oftast. Kollar film, är ute och går mm. Ibland sitter eller går man tysta under långa perioder och bara njuter av omgivingen. Utan att det känns konstigt. Jag har träffat vänner som vänskapen sedan första träffen växt sig så stark att man börjar funderar på om det finns någon spirituell koppling mellan oss.

Det spirituella är en ganska stor del av mitt liv. Det är nog en sak inte många vet om mig. Det är något jag bara pratar med likasinnade om. Fast några rader kan jag skriva i denna bloggen. den handlar ju trots allt om mig och hur jag ser på mig och min omgivning. Hur vet man att man är en likasinnad? Vi spirituella märker sådant! Några få av min tighta vänner är spirituella.  Fast många kallar sig spirituella. Fast jag undrar ofta varför. För jag tycker inte att de är det. Det finns många som vill vara det för att det ingår i deras livsstil att vara det. Men när man lyssnar på dem så tänds varningslampor i mitt huvud. Jag har vissa vänner som inte vet att de är spirituella. Men man märker det ganska fort så dem. Vill inte gå in på vad för jag vill inte bli klassad för mer flummig. Vissa personer vet kanske att de är det men säger det inte. Det är ganska vanligt men man märker det på dem. Särskilt en tjej jag pratade med förra sommaren. Hon är en ganska flyktig bekant som jag egentligen inte känner men hon är vän med några av mina andra vänner. Jag kan än idag inte säga om hon vet att hon är spirituell eller inte. Men hon sa saker om mig som bara spirituella sagt. Hon tog tag i min hand/arm för någon sekund för att sedan släppa och fortsätta prata. Vet inte om hon tänkte på det själv ens. Men där fick jag beviset på att hon och jag var ganska lika fast vi levt totallt olika liv.

Sen till sist har vi drömmaren. Många tycker detta är den genren som beskriver mig mest. En spirituell person som träffade mig förförsta gången som jag blev mycket tight med beskrev mig ungefär så här vi vårat första möte. " Du är en typisk drömmare. Du har massor med drömmar och gillar att filosofera. När du dagdrömmer och filosoferar blandar du logik med fantasi. Det är en ganska viktig del av ditt liv" Hon kunde inte haft mer rätt. Många håller nog med henne. Jag har alltid massor med drömmar och visioner. Mycket handlar om resor, språk och kulturer. Att resa är det jag brinner för. alla resor är bra på sitt sätt. Oavsett om det är ett charter paradis. ett skjul i djungeln eller under en bro en grå mulen regnig dag i en sunkig förort i europa.

Dessa kategorier är om hur många ser mig. Vissa ser mig även som mitt stjärntecken. Som är oxen. Till er säger jag bara att fast jag är spirituell så är stjärntecken inget för mig. Alla ni som har minsta lilla kunskap av stjärntecken och är en gnutta person kännare vet att jag inte är det minsta lik oxen. Jag är mest lik väduren i såfall. Med inslag av vattuman och skorpion. Vattumän brukar funka bra ihop men det gör inte jag helt med vattumän. Vattumän är oftast för stolta över att vara just vattumän. De ser sig som det bästa stjärntecknet. Sen funkar jag inte ihop med Lejon. Är du ett lejon dölj de egenskaperna när du är i närheten av mig annars kommer vi komma på kant ganska snabbt. För jag krusar ingen och stryker inte folk med hårs utan vidare. Vill ni höra smicker och bli malliga vänd er till någon annan. Tror ni att ni är kungar och vill mopsa upp er så tar jag ner er på jorden. Se mig som en lejon jägare. Min hund är trots allt en afrikansk lejon hund. De användes av lejon jägare i afrika. Shit jag var ganska insnöad på horoskop iallafall. Fast mest fördomar som ni märker. Horoskop är fördomar i mina ögon.

Detta blev visst en lång ego blogg om mig själv. Inte alls vad jag tänke från början. Men den  handlade visst om hur andra ser mig och kategoriserar mig på gott och ont men vissa rättelser från mig. Jag är ju betydligt mer komplex en det här som ni förstår. Ska jag beskriva en sak om mig så är det nog att jag längtar bort. Fast det är mer en hemlängtan. Jag vet itne vad jag längtar efter men jag känner att det är inte här jag ska vara. Inte i sverige, inte i europa. Någon annanstans. Jag längar efter fler likasinnade, efter person som förstår mig. jag vill bo i ett land där inte 99% är trygghetsnarkomaner. Jag känner mig för annorlunda. Jag känner att jag platsar inte in här.

Nästa blogg kommer bli i samma genre fast om vad jag stör mig på hos andra. Det ska bli en psykoanalys på min omgivning med många påhopp baserat på min enkla/breda (avgör själva) kunskap i ämnet. Denna bloggen varju hur andra ser på mig, Nästa blir hur jag ser på samhället fast bara saker jag stör mig på.



Jag är unik som alla andra... 

Tycker ni jag är konstig????

Då ska ni träffa mina vänner.
Detta är lite citat som jag samlat på mig




"Oj, polish my nuts and serve me a milkshake"
//Eskil

"nu är jag så trött, så om jag blundar så ser jag ingenting"
//myff


"Det är inte männens fel att de tjänar mer än kvinnorna. Det är guds fel som gjorde männen lite bättre och smartare än kvinnorna"
//Eskil


"Det är ju helt obelivligt"
//Nattslända


"satt på bussen och tjejen framför hade en parfym som påminde om lampolja, så då började jag tänka på dig"
//sherlock


"Mitt tält hade nästan 10 cm vatten i sig när vi drog. Det är ganska mycket i ett tält"
//Eskil


"Ta av dig gummihandskarna och le, det är sommar!"
//Eskil


"Du är konstig Frillo, fortsätt med det"
//Sherlock


"motion är inte bra för hälsan!"
//hattifnatten



Jag är superhjälte om nätterna....


"Nej, man kan ju inte ha strypsex utan sex fattar du väl?"
//Frillo


"Vi får ställa honom mot väggen....
...eller så får vi vigvattenkamma honom, det borde funka.
Nja, jag är inte så säker på det."
//Luktarbränt & Frillo filosoferar



"Nu ska jag dricka vatten och sen spy upp vattnet"
//Hattifnatten


"När jag blir stor så ska jag bli ett lejon!"
//Twiggy


"Fem myror är mer än fler elefanter"
//Itchy


"Nu ska jag hem, knarka och färga håret"
//Hattifnatten


"Om ni undrar vem jag är så tänk på mig som en nörd. fast en rätt slapp nörd"
//Eldskalle



"Shut up! Before I kill you until you die!"
//Frillo


"Tänk dig att du klappar Frillo's katt mothårs"
//Kokos


"måla hästar på den... hästar är farliga..."
//alight



"asså jag har aldrig tänkt på att det finns kokos i kokosnötter"
//alight


"Åhh vad sköna... Det känns ju som att poia i marshmallows"
//alight


"Vad mysigt, det känns ju nästan som utomlands"
//Frillo på en promenad genom Chinatown, Amsterdam


"De tog lång tid för dig att komma på! Du är så frillosofisk"
//anna




Jag är unik, precis som alla andra...

Fullmoon minnen i natten...

Detta är en tanke jag skrev förra veckan när jag var ute med hunden på natten.

Jag var precis ute med min vovve och gick "nattrundan" och märkte att det är fullmåne. Jag har aldrig tänkte på vad vackert det är förut. Det är lite magiskt, lite sagoligt, lite romantiskt, och mycket mys. Jag insåg att jag inte sett fullmånen sedan jag var på fullmoon party på koh pha-ngan i thailand. Där trodde jag att jag bara kom ihåg allt tråkiga saker som hände den kvällen. Men nu helt plötsligt fick jag massor med fina minnen. Jag kommer t o m ihåg hur det luktade. Det var en mycket fin och magiskt natt, som bara en varm natt i thailand kan vara.

Vissa påstår att fullmånen påverkar vårat beteende. Det är sant. Jag var trött och uttråkad när jag gick ut. Sen kom jag på mig själv att gå där i månljuset och bara le för mig själv.

Shit jag längtar tillbaks till thailand. Jag åker nog dig under regn perioden nästa gång. Jag vill uppleva den. Då kommer jag mest resa runt i norra thailand. Men det verkar som jag fått jobb på en farm i Buri ram. Får se vad som händer. Det är ju lite av en dröm att få jobb i thailand, särskilt på en djurfarm och sköta om bufflar. Då kommer jag få uppleva ett annorlunda thailad. Jag har ju avnjutit fullmånen på Haad rin, nu det är nog dags att avnjuta den på en lantlig farm i Buriram. =)

Jag har för många bollar i luften just nu känns det som, men jag gillar det. Jag är ju trots allt en eldsjäl =)

Kärlek & Urkult

Sista natten på urkult så skulle jag vara vakt i djembetrums tältet. För ägarna skulle se bandet som började 00:30. Ville egentligen inte, men man kan ju inte säga nej till en vän heller. Här blir jag sittandes ensam i 1,5 timmar tänkte jag. Vi bommade igen tältet och alla försvann och jag insåg ganska fort att jag inte ville sitta inne i tältet utan gick ut.

Vem står inte där med världens leende och säger hej om inte Myff (numera charmtroll på eldsjäl). Vi satte oss ner på marken och rökte ingefära ciggaretter och pratade om allt och alla. Efter en liten stund kom även nattslända förbi och tyckte att vi hade det mycket mysigare vid Djembetältet. Vi gick in och satte oss och jag bjöd på cola nuts och efter ett tag tittade även Cikada och kaffe in. Kaffe spelade lite djembe för oss och då går alight förbi utanför. vi går ut och sätter oss allihop och pratar till konserten är slut och djembetältet återigen öppnas.

Vi hade blivit tipsad om en Reggae ragge dancehall fest på hotellet så vi gick sakta ditåt men det var tyvärr redan slut. Vi satte oss utanför ett thaikök för alight ville ha mat som vanligt och där blev vi sittande. Jag har träffat många underbara människor på urkult och varje kväll har varit jätte kul men den sista kvällen var något extra.
Tack alla ni som gjorde mig sällskap vid djembetältet istället för att gå på konsert med alla andra. Den natten var helt magisk, sen att alla vi hade inbrott i våra tält undertiden gör inget. Det var det värt. Jag var så glad djup inne i själen så jag glömde t o m bort att bli arg när jag fattade att vi blivit bestulna. Det är kärlek =)

Nyare inlägg
RSS 2.0